Nyheter på intranätet, del 2

20 Jan

Detta är del två av tre om hur Malmö stad använder intranätet som intern nyhetskanal. Här finns del ett.

2005. Teknisk revolution.
Två år senare har nyhetsproduktionen fått en lite större mogenhet. Nyhetsflödet är uppe i 10-15 nyheter per månad och besöksfrekvensen bättre. Men inriktningen på nyheterna är fortfarande densamma, en intern ”what’s in it for me”-vinkel saknas nästan alltid. Och jag är fortfarande låst vid datorn som ”inskrivningssekreteraren”, till största delen den specialist som trycker på knappar och drar i spakar så att någonting händer, även om jag också är kvalitetsfilter som skriver om och förbättrar.

Nu tar kommunen ett steg som visar sig skapa helt andra förutsättningar. Organisationen, som tillsammans med mig använt publiceringsverktyget för att skapa nyheter och sidorna med basinnehåll, vill ha ett bättre verktyg, som inte kräver vit labbrock och professorstitel för att använda. Bytet från stenålder till 2000-talet sysselsätter oss i nästan ett år, men till slut är ett modernare verktyg, Sitevision, inskruvat i webbplatserna.

Sitevision blir en revolution för nyhetshanteringen. I slutet av året har vi infört en ny modell för nyhetsproduktion både på intranätet och den externa webbplatsen. Nu skapar informatörerna ute i förvaltningarna sina nyheter själva, direkt i publiceringsverktyget, och jag som huvudredaktör är kvalitetsfilter som granskar och publicerar nyheterna. Förstasidespuffar genereras automatiskt ur rubriken och ingressen i artiklarna. Ett tiotal förvaltningar börjar också med egna nyheter på sina respektive förvaltningssidor på intranätet. På dessa publicerar de helt själva.

 

Nyhetsproduktionen som den såg ut 2005. Nytt publiceringsverktyg gör att produktionen kan föras ut i organisationen.

Nyhetsproduktionen som den såg ut 2005. Nytt publiceringsverktyg gör att produktionen kan föras ut i organisationen.

 

 

2007. Bra flöde – och växtvärk.
Två år efter det nya verktyget införts har nyhetsproduktionen mognat betydligt. Webbplatserna har gått från ett 50-tal producenter till att ha 500 webbredaktörer med behörighet i publiceringsverktyget. De flesta är sällanpublicerare av några bassidor var, men alltfler börjar ha underhåll av webbplatserna som en av sina riktiga, löpande arbetsuppgifter. 25 av dem är regelbundna nyhetsproducenter.

Nu är nyhetsflödet på intranätet stort, med i snitt tre nya nyheter per arbetsdag på startsidan. Det har, tack vare utbildning, riktlinjer och redaktionsmöten, också börjat dyka upp nyheter med ordentlig intern vinkel och nyheter som bara går internt. Jag är fortfarande granskande och publicerande redaktör. Varje förvaltning har också egna nyheter på sina respektive förvaltningssidor.

Det är vid den här tidpunkten som intranätet börjar få nyhets-växtvärk. Det kommer helt enkelt för många nyheter vissa dagar, vilket gör att varje nyhet kan ha förstasidespuff kortare tid än ett dygn. Sedan trillar de automatiskt över i arkivet. Besöksstatistiken är god, men många anställda tittar ändå på intranätet bara en-två gånger per vecka och missar därmed många av nyheterna. Jag kan som redaktör låta valfri nyhet ligga längre, men då blir pufftiden för övriga nyheter ännu kortare, eftersom utrymmet på startsidan är begränsat.

 

Nyhetsproduktionen som den såg ut 2007. Alla förvaltningar har egna startsidor med nyheter från den egna organisationen. Det finns också en stor produktion av allmänna startsidesnyheter.

Nyhetsproduktionen som den såg ut 2007. Alla förvaltningar har egna startsidor med nyheter från den egna organisationen. Det finns också en stor produktion av allmänna startsidesnyheter.

 

Utmärkande för slutet av denna period:

  • Varje förvaltning har minst en anställd informatör
  • Publicering ses som en informatörsfråga
  • Intranätet ses som en central punkt för information och som en elektronisk personaltidning
  • Modernt publiceringsverktyg
  • Fortfarande ganska liten kraft och förståelse för målgruppsanpassning
  • Centralstyrd nyhetspublicering

 

Gå till del tre.

%d bloggare gillar detta: